Linda

Fick ett mail innan ikväll från Resedagboken (där jag har sparat några utav min resor) att de skulle stänga ner sidan. Kändes lite sådär som att jag har skrivit om min tid i Düsseldorf där som tur är kunde jag ladda ner hela min dagbok samt alla bilder. Var ett tag sen jag läste dagboken och det är alltid kul att blicka tillbaka och minnas min tid där.
Tänkte att det kunde vara lite roligt att lägga upp mina dagsboksinlägg på bloggen.

12 mar 2008 - Klippan, Sverige

Biljett bokad

Parents kommenterade onsdag 2 april 2008

Tack för SM:et. Vädret verkar vara det samma som hemma. Allt är bra hemma förutom den saknade våren. Kram från Sabelgatan med vove

Fick uppleva den vackra sol uppgången den sista dagen.

Över 40 grader i solen och ändå envisas man med att ligga i den stekande solen.

Resultat: En bränd hårbotten!

Avslutade varje dag med en drink på hotellet.

Deras mojito var riktigt smarrig.

Denna torsdag har bara regn, grå himmel och små vattenpölar att erbjuda. Fast som tur är har jag något att se framemot. Om exakt 1 månad sitter jag på Köpenhamns flygplats Kastrup och väntar på att få gå på planet som ska ta oss till det vackra och mysiga Korfu i Grekland.

Min underbara sambo överraskade mig med 1 vecka i den grekiska övärlden. Den 21 augusti åker vi ner till ön Korfu och till den lille byn Moraitika. Ska bli så härligt att få umgås, mysa och bara få vara. Ska bli så skönt att få komma iväg och lämna all denna röran som vi har omkring oss just nu.

Jag bara älskar Grekland. Deras goda mat, invånarna, härliga atmosfär och inte att för glömma de otroligt fina vyerna. Ska bli så härligt att få gå längs med stranden och känna sanden mellan torna och höra Medelhavets vågor.
Jag riktigt längtar till jag får ligga i solstolen och blicka ut över vattnet och se min älsk snorkla där ute.

Mitt sista år på gymnasiet hade jag en tillvals kurs - Simning. Jag lärde känna en super trevlig tjej och vi hade stora planer på sommaren. Planer som verken hon eller jag trodde på men, vi gjorde planer och fantiserade oss bort. Efter student planerade vi fortfarande och kollade på olika resemål till en dag då vi verkligen bokade vår resa.
Det blev en vecka på partyön Rhodos i Grekland. En vecka jag sent kommer glömma. Det var en galen vecka som enligt oss skulle bli en lugn vecka så vi kunde vila upp oss efter vår sista termin i skolan. Vi hade dock fel. När vi upptäckte nattlivet på Rhodos var vi så gott som fast.

Jag och Pernilla på Rhodos 2005

Året där efter bokade vi samma resa till Rhodos men, denna gången hade vi något stort att fira. Pernilla fyllde 20 år. Samtidigt som vi träffade våra gamla och kära vänner som bodde på Rhodos planerade jag in att göra Pernillas födelsedag oförglömlig. Först hade vi tänkt gör någon utflykt men, så blev det inte. Vi gjorde ett galet vad istället. Ett vad där ingen av oss vann. Pernilla skulle ha 20 telefon nummer på kroppen (vilket inte var så svårt. Hon fick betydligt flera) och skulle pussa 20 olika killar. Pernilla fick ju en hel del telefonnummer på kroppen så det vann hon överlägset men, tyvärr pussade hon inte 20 killar så därför vann jag det. Så det blev oavgjort.
Det var en galen vecka och det andra året på Rhodos blev värre än första. Vi sprang rundor med Corona och Smirnoff ice och självklart till det 1 m långa sugrör.

Vi på vårt VIP ställe på Rhodos 2006

 

Våra resor till Rhodos är oförglömliga och lätt de roligaste resorna jag har haft.Det hadde varit riktigt kul att få göra om våra resor och se om våra kompisar jobbar kvar på samma ställe eller där är nya ägare. En resa tillsammans med Pernilla hade jag gärna gjort flera gånger.

Nu har jag inte haft så mycket kontakt med Pernilla på ett par år och det har varit väldigt tråkigt. Så därför blev jag väldigt glad när hon började skriva till mig på Facebook. På söndag kommer Pernilla hit och vi ska prata gamla minnen och bara umgås och ha kul. Som jag har saknat henne och jag längtar riktigt mycket till på söndag.

Det var ett tag sen jag bloggade men, har inte riktigt haft lust till att blogga. Kan ju även vara bra för bloggen att ta lite semester. Hade iaf nu tänkte att börja blogga så smått. Vet inte hur mycket och om det blir varje dag men, ska föröska uppdatera lite då och då.

Som ni vet så har jag varit i Bulgarien och Sunny Beach i en vecka. Vi åkte den 5/7 och kom hem den 12/7. '
Veckan i Sunny var helt galet. Det var bara fest som gällde där nere. Man säger att man åker till Sunny för 3 ting - SEX, FEST & SOL. Festade det gjorde vi, sola gjorde vi med men, det andra kan jag tyvärr inte uttala mig om. Vi bodde på ett bra hotell. Vi var de ända svenskarna (iaf vad vi vet). Hotellet bestod mest av danska och tyska ungdomar. Så vi trivdes väldigt bra där. Vi träffade en del danska killar bl.a "Svenne Banan" och Michael (det var dem vi pratade mest med utav danskarna). Vi hittade snabbt vårt favorit förfest ställe - FRANKOS! där vi fick bra kontakt med bartenderna och träffade även 2 finska killar som vi festade med första kvällen. Kväll nummer 3 förvandlades jag och Becks snabbt till danskar och hängde med Michael med kompisar på bar runda med deras resebyrå. Sjukt roligt men, det blev dyrare än vad vi hade väntas den kvällen så tyvärr avslutades den lite för tidigt. Innan det så hade vi hunnit med några handgranater och några bodyshots. Det jobbiga med den kvällen var nog att både jag och Becks kände oss lite smått full redan efter den andra ölen. Upps!
Dagen efter vaknade jag upp antagligen fortfarande full och var tvungen att håll båda händerna om glaset för att dricka. Min händer skakade fruktansvärt men, efter en öl rättade till sig. Det är hemskt att man kan få sån begär så snabbt.
Som ni kanske redan har förstått så blev det inga tidiga kvällar eller lugna nätter ner i Sunny.

När halva resan hade gått träffade vi Crazy English men. De var helt galna det gänget eller som Aida skulle sagt -  SERIOUSLY FOR SHIT! Becks fick en flört som hon spenderade en del med men, jag gjorde det bästa av det ändån. Vi får se kanske får man åka till England om man ska partya med henne framöver.
Vi var på pubrunda och hade en norsk "ledare" En galen runda där vi stöt ihop med 2 galna 15-åringar från Fucking Åmål. De kunde då göra allt både ramla upp och ner från trappor. Det blev 4 pubar och alldeles för "få" shots fast vi tog fler shottar än tillåtet. Upps! Vi kom inte in på "Den glade vikingen" så vi upptäckte att Tropicana var större än vad vi trodde och oj de hade en våning till. På andra vången träffade vi det glada kill gänget från Nyköping. De var nog de första svenska killarna som vi träffade där nere.

Tyvärr var vi båda tvugna att erkänna att vi var sjuka. Om det berodde på de galna nätterna och ingen sömn vill vi inte erkänna men, det är INTE svininflunsan. Fast vi kunde ju inte komma hem och säga att vi hade varit sjuk så vi smittade ner några till. Mest för skoj skull. Fast lite feber och förkylning hindrade inte oss utan vi var ute och härjade sent om nätterna ändån. Vi gillar som sagt dimman i Sunny!

När det inte var fest låg vi utslagna, solande och sovandes på stranden.  Ja för den ända gången man sova något så dära bra var faktiskt på stranden.
 Vädret var bra och väldigt varmt förutom de 3 sista dagarna då värsta åskvädret kom fram på kvällen. De varade inte jätte länge som tur var men, usch det var inte kul att gå ut när man är vid gjord för fest och sen förstörs allt.

När det var dax att åka hem satt vi båda tyst och hoppades på att planet skulle gå i sönder eller något annat skulle hända så vi inte kunde åka hem. Bara för att vi ABSOLUT inte ville åka hem så var planet i tid. Det lyft när det skulle och vi var mindre glad. Jag hann dock somna nästan direkt som planet lyfte. V ar så sjukt trött. Hade bara blivit 1 timmes sömn innan det var dax att gå upp igen. Det var den kvällen som vi skulle haft en tidig kväll.

Jag sitter nu här i ett regnigt Sverige och önskar jag vore ner i dimmiga Sunny. Dansar loss på Lazur och dricker massor utav "Sex in the Beach". Det får bli en resa till Sunny nästa sommar med.
Någon som vill med?

Är ledsen att jag har bloggat dåligt men, det är mycket nu. Kommer tyvärr inte bli så mycket bloggande idag heller tror jag men, ska försöka. Annars får ni har en trevlig vecka Susse kanske skriver några rader här så ni vet att jag lever

Om 4 dar sitter jag på någon resturang i Sunny, äter god mat och dricker gott. Det ska bli så skönt att komma iväg.
Jag brukar alltid vara så duktig på att skriva packningslistan minst 3 veckor innan jag ska åka men, inte denna gången. Har inte ens börjat skriva den än.

Inköp/Måsten before we go:

• Växla pengar
• Köpa mig en svart bikini
• Köpa solskyddsfaktor m.m
• Leta upp laddare till både Ipod och högtalare
• Städa lägneheten
• Tvätta bilen

Viktigt att ha med:

• Passet
• Biljetten
• Resväska + handbagage
• Rinexin
• Musik + högtalare
• Pengarna
• Vore bra om jag även fick med mig Bex

Den stora packningen ha rjag ingen aning om vad jag ska med mig... så jag återkommer med den

God morgon!

För exakt 1 år sedan gick planet nerför landning i Düsseldorf. Oj vad nervös jag var på planet men, samtidigt så ivrig för att träffa familjen och se min nya bostad under 3 månader.

När jag lämnade Sverige kunde jag fortfarande var det fortfarande snö på vissa ställen och chocken när jag steg ur planet och ut i den Tyska miljön var att det var soligt och grönt. En sån härlig känsla. Alla min fördomar för Tyskland försvann ganska snabbt och även nervösiteten försvann så fort jag kände och såg den tyska naturen.

Min första dag där nere var en aning hektisk. Det var många ställen som skulle besökas och jag hade inget emot att få följa med och se mig runt i min nya stad. Allt var helt galet. Lilla Oscar visade mig hans tåg och tog mig i handen hela tiden. Max var lite blyg och Oliver berättade allt för mig. Jag fick även se dem spela boll och jag spelade med lilla Oscar men, så trött jag blev av att springa runt efter Oscar. Var inte alls van att behöva springa efter en pojke på 2,5 år som var full av energi.

Det som oroade mig mest ner i Tyskland var nog språket. Jag kunde lite sen innan men, det var säkert 8 år sedan som jag läste tyska och kunde bara det nödvändigaste. Jag klarade mig ändån ganska bra på min tyska. Min familj som jag bodde hos kunde ju svenska som att det var en tysk/svensk familj men, man vill ändå kunna prata lite tyska med dem och alla andra. Tyvärr är inte tyskarna så bra på engelska eller iaf inte alla.

Det roligaste var nog när jag fick träffa min kusin och hennes familj. Det är inte ofta jag träffar dem och nere i Düsseldorf fick jag chansen att träffa dem minst 1 gång i veckan. Det var riktigt roligt att få träffa Karna, Miriam och Petter. Petter var inte så liten längre och Karna och Miriam blev glad att få se mig.
Så roligt jag hade tillsammans med min kusin och hennes familj. Längtar riktigt mycket efter att få träffa dem igen.
Nu har jag inte träffat dem sen de åkte hem till Sverige för sommarlov och jag hade ytterligare lite mer än en vecka kvar i Düsseldorf.

Om jag ska summera mina 3 månader i Tyskland var det mina bästa 3 månader på länge. Jag hade väldigt kul och lärde mig mer för varje dag som gick. Tyvärr hände det lite tråkiga händelser med där ner. Jag var tvungen att åka hem under en helg för att ta avsked av en vän till mig som hade råkat ut för en arbetsplatsolycka men, jag är glad att jag hade min finska kompis där nere som ställde upp för mig under de jobbigaste dagarna.

Nu önskar jag verkligen att jag var där nere igen.. Få ta en promenad längs Rhein, shoppa skor på Kön och få umgås med alla härliga människor där nere.

Min kära kusin undrar varför man alltid tar bilder på sig själv där man kan se tex Eiffel tornet i bakgrunden.
Som att jag hatar att när någon tar kort på mig (Tobbe kan intyga detta) så tänkte jag lägga upp en liknande bild som kusin Lina fast jag är inte med på bilden.

Vad gör man när man inte trivs på ett ställe?
Man trivs med sitt boende och med att ha familjen så när. Man har ett fåtal kompisar som betyder allt man ändå trivs man inte. Oftast sitter man ensam i sitt boende gör så lite som möjligt. För man vill inte göra något. Man vill inte inse hur olycklig man är. Man vågar inte.

Jag drömmer tillbaka på den tiden då jag var i Düsseldorf. Om hur jag spenderade mina dagar tillsammans med barnen som jag passade där nere, mina tyska vänner, min finsk roliga kompis samt min kusin och hennes familj. Att gå och titta på människor eller i affärer på Köning strasse, sätta sig ner på Starbucks och dricka min älskade Cream Caramel och bara njuta av dagen.

För ett år sedan fick jag beskedet om att jag fick jobbet som barnflicka ner i Düsseldorf. Att lämna allt här hemma som
familjen och vännerna kändes till en början väldigt läskigt men, samtidigt väldigt spännande. Att säga hejdå till alla var en jobbigt men, jag visste att de flesta fanns kvar när jag kom hem och ja 3 månader går ju väldigt fort.
3 månader gick för fort och innan jag visste ordet av så var jag hemma igen. Hemma tillsammans med familjen och vännerna.  Jag hade en hel galen sommar och sen sommar men, när hösten kom blev längtan tillbaka till Düssel allt starkare.

Nu sitter jag här i min soffa, blundar så hårt jag kan och drömmer om att jag var tillbaka i Düssel. Att jag går där längs med Rhein med min super goda italienska glass i handen och bara njuter av den tyska kulturen. Kunna sätta mig ner i en Bier garten och beställa in en sån där god öl som man bara kan hitta utomlands.

Om jag ska svara vara jag trivs bäst Ljungbyhed, Halmstad eller Düsseldorf blir mitt svar utan någon som helst tvekan DÜSSELDORF!

När jag tänker på saken så kanske det inte bara är Ljungbyhed jag vantrivs i utan i Sverige? Att få bo utomlands är en dröm jag har haft sedan jag var liten och antagligen alltid kommer ha till den dagen då jag förverkligar min dröm (om det nu kommer hända).

Jag är förälskade i Grekland och har en saknad tillbaka ner till Düsseldorf. Vad är detta tecken på?

Fick precis ett mail av Virve och kunde inte låta bli att tänka tillbaka på min tid nere i Düsseldorf. Jag skanar verkligen Düsseldorf och vill mer än gärna ner där igen. Hur kan man inte sakna den staden? Människorna, miljön och allt som finns där nere. Saknar promenaden längs Rhein, shoppingen på Kön ( Köningstrasse) och de helt underbara människorna. Jag tror nog även att jag saknar tyska språket. Nej jag har bestämt mig för att inte flytta ner igen. Hur mycket jag än vill och kanske behöver. Virve berätta hur mycket hon sakna mig och flickorna ville med att jag skulle komma ner och busa med dem. Samtidigt som jag bara vil lämna allt här så vill jag stanna. Funderar på att bara åka ner och hälsa på en vecka eller så. Som det känns idag kan jag tänka mig och åka ner igen för en längre period. Känner mig riktigt nere och är bara så skönt och komma ner och bara få vara. Bara ett fåtal som känner mig och bara få träffa massa ny människor och bara få leva livet ett tag. Sen han jag inte se så mycket där nere. Finns mycket mer jag vill se och göra där nere. Ska nog prata lite med Virve om jag kan komma och hälsa på dom och hitta på massa roliga saker. Tänk om jag kunde få ett nytt jbb där ner fast inte som barnflicka då utan ett jobb med lite mer inkomst.
Düsseldorf har fått en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Alla fördomar jag har haft om Tyskland har ändrats. Sen finns det Tyskland och så finns det Tyskland. Det Tyskland jag var i var otroligt underbart och vackert. Det Tyskland vi åker til för att handla påfyllning i barskåpet där hemma är det Tyskland vi är vana vid och där vi bildar vår uppfattning på resten utav Tyskland. Fast oftast är det fel uppfattning vi bildar utav Tyskland. Om ni vill ha ett tips så åk lite längre ner - Rheinland. Det område jag var i hette så. Som sagt där var helt fantastiska vyer.

Tyskarna är ju roliga... Gör en hel park för turism men, skriver allt i parken på tyska...
Kan alla tyska eller