Jag vet inte om det är för att dagarna är ljusare och man känner att våren är på gång eller om det är något annat som ligger bakom det men, bara under de senaste dagarna har jag fått en riktig härlig och positiv energi och motivation till att ta tag i saker.

Bara en sådan sak som att ta tag i min träning. Kan inte riktigt förstår varför motivationen till träningen försvann  efter det att jag hade brutit handleden och att gipset hade tagits bort. Antagligen var jag rädd för att jag skulle bryta den igen eller att något annat skulle hända med min handled. Rädslan och chocken som jag fick den kvällen satt fortfarande i och bara tanken på att få gå med gips och känna den smärtan igen gjorde mig fruktansvärt rädd. Så därför insåg jag att desto mindre jag tränar och använder den ju större är chansen att jag inte bryter den igen. Det läkare och sjukterapeut sa till mig att det var bra att använda handleden så mycket som möjligt ville jag inte tro på men, så fel jag hade. Ju mindre jag använde handleden ju svagare blev den och smärtan kändes av ofta.

I måndags var jag på mitt första träningspass efter flera månaders avbrott och jag kan erkänna att det var riktigt skönt. Att få upp pulsen och känna svetten rinna från pannan är faktiskt en härlig känsla och det blev inte bättre av att få vakna upp med träningsvärk i både mage och armar. Hade gärna tränat varje dag denna veckan men det är ganska dumt att ge 100% första veckan. Så de dagarna som jag inte är på gymmet kör jag pw.
Imorn hoppas jag att jag hinner med ett träningspass innan jag ska vara barnvakt åt Linda & Kims härliga pojkar. Vilket betyder mer promenader och massa bus :)