Tycker så synd om min lille ängel André. Han är ofta sjuk och i natt var det dax igen. Andreas är ute och Sanna är ensam hemma med barnen. Så jag åkte hem till dem så att de andra två slapp att vara ensamma.

Nu är André hemma igen. Vi har kramats lite och han berätta hur mycket han tycker om och saknar mig. Man blir så rörd när man får höra sånt från en 5-åring. Han har en plats i mitt hjärta.