På besök...

I lördags var jag och hälsade på min farmor och farfar. Tände ett ljus och tänkte på tiden tillsammans med min farmor. Tyvärr har jag aldrig fått lära känna min farfar som att han gick bort redan när Rogge var liten. Jag har hört en hel del roliga historier om honom och hade gärna velat känna honom.
Min farmor och jag hade en speciell relation. Var väldigt mycket hos henne när hon levde. Hon gjorde alltid makaroner till mig som skulle koka 10 minuter för länge sen stå under locket i 15 minuter.



Älskade farmor och farfar. Jag saknar er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0