Har haft en underbar söndag tillsammans med Mathilda. När resten av familjen åkte på barndop stannade Mathilda hemma med mig. Vi tog en mysig promenad i snön ner till byn för at hyra film och köpa lite mat till Thilda. Tingeling - den var väldigt mysig. Ibland är det väldigt mysigt att kolla barnfilmer. Jag ville hyra Pippi på de sjuk haven med men, den fanns tyvärr inte. Jag som verkligen längtar efter att få se Pippi. Jag får nog skriva upp det på önskelistan med.
Jag älskar verkligen Astrid Lindgrens filmer. Jaja nog med det.
När Tingeling var slut blev det verkligen massa bus. Thilda är en väldigt busig tjej och hittar på en del hyss med. Vet ju nog som kan hålla med mig om det som hon har snackat med en hel del idag. Nu när jag kollar runt i min lägenheten ser jag bara hur rörigt det var men, samtidigt vilken dag det har varit.

För 3 år sedan kunde jag inte tror att Ida, Mathilda och lilla André skulle få en sådan stor betydelse i mitt liv. Vi har varit med om mycket tillsammans. Har varit allt från jobbiga situtioner till väldigt roliga stunder. Att få följa dem i deras uppväxt har och är fortfarande ett stort äventyr för mig. Jag tror att de har lärt mig mer än vad jag har lärt dem. Vilket kanske känns lite konstigt haha men, man kan aldrig lära sig för mycket. Barnen tog det väldigt hårt när jag berättade för dem att jag skulle åka ner till Tyskland under 3 månader. Mathilda och André förstod inte riktigt att jag skulle vara borta i 3 månader utan de trodde jag skulle komma hem på helgerna som jag gjorde när jag bodde i Halmstad. Det var riktigt tufft. André han ville inte snacka med mig varje gånga jag ringde dem från Tyskland och Mathilda bara grätt och frågade när jag kom hem. Det var riktigt jobbigt men, att få komma hem och se hur lyckliga de blev. Se hur de hade växt och hur bra André pratade men, han var sur på mig länge efteråt fast jag hade kommit hem. Nu har vi roligt tillsammans och André blir överlycklig när jag kommer eller hämtar han på dagis.