Ensam!

Det är då allt kommer. Allt bara flyger på en.
Det är lördag kväll och jag är helt ensam. Mobilen är tyst vilket är skönt.
Det är skönt att vara ensam med men, inte denna lördagen och speciellt inte denna veckan.
Fick inte jobbet jag ville ha. Oki jag ger inte upp och deppar inte ihop men,
det som är jobbigt nu är att jag inte har något jobb alls. Känner mig såå fruktansvärt misslyckad.
150 000 i studieskulder och är fortfarande inte utbildad till något.
Det innebär att jag kommer få flera studierskulder om jag ska utbilda mig till något.
Vilket jag ska men, känns inte alls kul. Gå hemma om dagarna (kan hela tv-listan i huvudet) finns inget att göra. Har ingen inkomst, får inga pengar och hinner tänka en del på hur bra mina syskon haft det. Tänka att det är just ensamhet som får de tråkiga tankar att komma och ögonen att rinna.

Jag vill så gärna har ett arbete nu. Träffa nya kompisar och ha roligt. Självklart kunna handla det man vill ha.
Fast just nu får jag sätt mig in i denna situationen. Jag skäms jätte mycket över det. Över att tala om att jag går hemma arbetslös. Inge jobb och ingen egen bostad att skryta om. Jag har aldrig något roligt att berätta om. Mina dagar se ju alltid likadana ut. Ni som har jobb ska bara veta hur bra ni har det. Oki ni kan ha haft en jobbig dag på jobbet men, inget slår att gå hemmaoch inte ha något att göra. Vara tvungen att leva på sina föräldrar för man inte har några egna pengar, vara tvungen att tacka nej för att man inte har råd att följa med.
Bara kunna se på när andra har roligt.
Ni tänker säkert sluta klaga och skaffa ett jobb.
Det är inte så lätt. Jag har ingen utbildning och inga kontakter - Utbildning måste man ha för att få ett jobb idag som inte innebär telefonförsäljare. Och tro mig det är ingen hit.
Idag är en sån dag jag tycker synd om mig själv.